Studier som studerar effekter av EMS träning
Här presenterar vi resultaten från fyra så kallade systematiska forskningsöversikter* som studerat effekten av främst helkropps EMS träning (i fortsättningen (WB EMS) på framför allt muskelstyrka och frågor som har med vikt och kroppssammansättning att göra. Samtliga studier är från 2021 och framåt och kan därmed betraktas som den senaste forskningen på området. Vi kommenterar kort varje studie och gör sedan en direkt översättning av studiens abstract som den är publicerad och med länk till respektive studie för den intresserade.
*En systematisk forskningsöversikt är en litteraturöversikt som enligt en specifik metodologi sammanställer all eller så gott som all tillgänglig forskning inom ett avgränsat ämnesområde. Dessa forskningsöversikter brukar betraktas som den mest pålitliga formen av vetenskapliga studier. Det beror alltså på att all datainsamling, kritisk granskning och analys görs enligt förutbestämda kriterier och som redovisas öppet för läsaren.
Effekten av helkroppselektromyostimulering (WB-EMS) på kroppssammansättning och muskelstyrka hos icke-atletiska vuxna. En systematisk granskning och metaanalys
Kemmler W, Shojaa M, Steele J, Berger J, Fröhlich M, Schoene D, von Stengel S, Kleinöder Hand Kohl M (2021) Efficacy of Whole-Body Electromyostimulation (WB-EMS) on Body Composition and Muscle Strength in Non-athletic Adults. A Systematic Review and Meta-Analysis. Front. Physiol. 12:640657. doi: 10.3389/fphys.2021.640657
Kommentar
Denna studie visar på betydande, stora effekter av WB-EMS på muskelmassa och styrkemått, men däremot inte på kroppsfettmassa. De 16 studier med totalt 897 deltagare som ingick varierade mycket beträffande ålder och fysiska förutsättningar. Det kan betraktas som en styrka när det gäller de positiva resultaten på muskelmassa och styrkemåtten. Däremot kan denna stora variation vara en förklaring på att man inte fann någon statistisk förändring vad gäller kroppsfett. Det kan vara värt att minnas att om ingen statistisk förändring kan visas i en studie betyder det inte att denna förändring inte existerar, enbart att vi inte vet om den existerar eller ej.
Sammanfattning
Denna systematiska översikt och metaanalys syftar till att bestämma effekten på helkroppselektromyostimulering (WB-EMS) på kroppssammansättning och styrkemått i icke-atletiska kohorter. En systematisk genomgång av litteraturen enligt PRISMA metoden inkluderade (a) kontrollerade studier, (b) WB-EMS-studier med minst en träningsgrupp och en kontrollgrupp, (c) WB-EMS som primär fysisk intervention, (d) WB -EMS med minst sex elektroder som täcker de flesta muskelgrupper, (e) icke-atletiska kohorter. Vi sökte i åtta elektroniska databaser fram till den 30 juni 2020, utan språkbegränsningar. Standardiserade medelskillnader (SMD) för muskelmassaparametrar, total kroppsfettmassa, maximal benförlängning och bålförlängningsstyrka definierades som resultatmått. Sammanfattningsvis inkluderades 16 studier med 19 individuella WB-EMS-grupper som representerade 897 deltagare. Studierna varierar avsevärt med avseende på ålder, BMI och fysiska förutsättningar. Impulsprotokollen för studierna var ungefär jämförbara, men träningsfrekvensen (1–5 pass/vecka) och interventionslängden (6–54 veckor) skilde sig mellan studierna. SMD-medelvärde var 1,23 (95%-CI: 0,71–1,76) för muskelmassa, 0,98 (0,74–1,22) för maximalt ben och 1,08 (0,78–1,39) för maximala förändringar i styrkan av bålförlängningsmuskulatur (alla p < 0,001). SMD för kroppsfettförändringar (-0,40, [-0,98 till0,17]) nådde dock inte signifikans. I2 och Q-statistik avslöjade betydande heterogenitet av muskel- och fettmassaförändringar mellan försöken. Rank- och regressionstest visade dock inte på positiva bevis för bias i små studier och asymmetrier i trattdiagram. Detta arbete gav ytterligare bevis för betydande, stora effekter av WB-EMS på muskelmassa och styrkemått, men inte på kroppsfettmassa.
Effekter av elektromyostimulering i hela kroppen på hälsoindikatorer hos äldre: systematisk översyn och metaanalys av randomiserade studier
de Oliveira,T., Felício, D.C., Filho, J.E., Fonseca, D.S., Luiz,J., Durigan,Q., Malaguti, C., (2022) Effects of whole-body electromyostimulation on health indicators of older people: Systematic review and meta-analysis of randomized trials Journal of Bodywork & Movement Therapies 31 (2022) 134e145 https://doi.org/10.1016/j.jbmt.2022.03.010
Kommentar
Den här systematiska forskningsöversikten har studerat effekterna av EMS träning för en rad hälsorelaterade faktorer hos individer äldre än 60 år. Man har bland annat tittat på om EMS kan minska sarkopeni (dvs förlust av muskelmassa), öka benstyrkan, handgreppsstyrkan, gånghastigheten, och skelettmuskelmassan (appendicular skeletal mass, ASM, dvs. muskulaturen i armar och ben). Man studerade även midjemått och blodfetter (triglycerider). De slutsatser man drar är att EMS träning ger signifikant höga resultat i denna åldersgrupp på mått som rör minskad sarkopeni och ökad benstyrka, måttliga resultat beträffande handgreppsstyrka, gånghastighet och skelettmuskelmassa. Däremot fann man inga resultat att EMS påverkar midjemått eller blodfetter.
Sammanfattning
Studiens mål: Att tillhandahålla bevis för effekterna av helkroppselektromyostimulering (WB-EMS) på en rad hälsorelaterade faktorer jämfört med effekterna av minimal eller icke-intervention för äldre människor på kort/medel/lång sikt. Datakällor: Sju databaser (MEDLINE, Embase, CENTRAL, CINAHL, Scopus, SPORTDiscuss och Web of Science) avsöktes elektroniskt i april 2020 och uppdaterades i mars 2021. Studieurval: Inkluderade studier var randomiserade kontrollerade studier (RCT) som studerade WB-EMS och dess effekter på ett antal hälsorelaterade utfall, risker och biverkningar hos äldre personer (>60 år). Dataextraktion: Följande data togs från varje studie; författare och publiceringsår, uppföljning, detaljerad information om de äldres egenskaper, aktuella parametrar/intensitet och utfall. Datasyntes: En modell för slumpmässiga effekter användes med effektstorlek rapporterad som SMD. Statistisk heterogenitet bedömdes med I2-testet. Resultat: 13 RCT:er uppfyllde behörighetskriterierna. Metaanalysen fann: Stora effekter av WB-EMS då det gäller att minska sarkopeni Z-poäng (ES: 1,44[-2,02: 0,87] p1⁄4 <.01) och att förbättra isometrisk styrka av bensträckar muskler (ES: 0,81[0,41: 1,21] p1 ⁄4 <.01) på medellång respektive lång sikt. Måttliga effekter av WB-EMS på förbättring av handgreppsstyrkan (ES: 0,58[0,23: 0,92] p1⁄4 <.01) och gånghastighet (ES: 0,69[0,31: 1,07] p1⁄4 <.01) på medellång sikt, samt förbättring av appendikulär skelettmuskelmassa (ES:0,69 [0,30: 1,09] p1⁄4 <.01) på lång sikt. Analysen fann inga signifikanta effekter av WB-EMS på midjeomkrets (p 1⁄4 ,17) eller triglycerider (p 1⁄4 ,20) på medellång sikt. Inte heller fann man signifikanta effekter av WB-EMS på att förbättra kreatinkinas koncentrationer, C-reaktivt protein eller interleukin 6 på medellång sikt. Slutsatser: Denna forskningsöversikt ger ytterligare bevis för signifikanta, måttliga till stora effektstorlekar av WB-EMS på sarkopeni, muskelmassa och styrka, däremot inte på midjemått och triglycerider.
Effekterna av helkroppsmuskelstimulering på kroppssammansättning och styrkeparametrar. En PRISMA systematisk översikt och metaanalys
Rodrigues-Santana, L., Hugo,L., Pérez-Gómez, J., Hernández-Mocholí, Carlos-Vivas, J., Saldaña-Cortés,P., Contreras-Barraza,N., Adsuar,J.C., (2023.) The effects of whole-body muscle stimulation on body composition and strength parameters. A PRISMA systematic review and meta-analysis. Medicine (Baltimore) 2023 Feb 22;102(8). doi: 10.1097/MD.0000000000032668
Kommentar
I denna systematiska översikt studerade man effekterna av WB EMS på tre olika mått; kroppssammansättning, styrka och muskelkraft, hos aktiva och icke-aktiva vuxna i åldrarna 20,4 till 77,4 år. Totalt inkluderades 26 studier med totalt 1183 deltagare (WB-elektromyostimulering: n = 586 och kontrollgrupp: n = 597). Slutsatserna man kommer fram till är WB-elektromyostimulering har betydande positiva effekter på muskelmassa, kroppsfett, styrka och kraft. Detta är alltså en studie som konstaterar att EMS kan påverka även kroppsfett vilket många studier inte gör. Här diskuterar man behovet av studier som kontrollerar deltagarnas kaloriintag, kosttillskott etc., vilket sällan görs, för att få mer tillförlitliga resultat just på den punkten.
Sammanfattning
Bakgrund: Denna systematiska översikt och metaanalys syftar till att fastställa effekten av elektrostimulering av helkroppsmuskler (WB-EMS) på kroppssammansättning, styrka och muskelkraft hos aktiva och icke-aktiva vuxna (åldern ≥18 år). Metod: Denna granskning rapporterades i enlighet med Protocol Statement of Preferred Reporting Element Guidelines for Systematic Review and Meta-Analysis och inkluderade randomiserade kontrollerade studier med elektromyostimulerings träning för hela kroppen (WB EMS)med minst en tränings- och en kontrollgrupp med deltagare >18 år. Resultatmått definierades som standardiserade medelvärdesskillnader för muskelmassa, kroppsfettmassa, styrka och kraft. Studier söktes i följande elektroniska databaser: PubMed, Web of Science, Scopus, SPORTDiscus och EMBASE för alla artiklar publicerade fram till den 30 juli 2021. Risken för partiskhet utvärderades av två oberoende forskare med hjälp av Physiotherapy Evidence Database-skalan och med Grading of Recommendations, Assessment, Development and Evaluations Approach. Analyser utfördes med hjälp av metafor-paketet för statistisk programvara R (version 4.0.3; R Core Team, 2020). Modeller för slumpmässiga effekter, skog- och trattplottar för att kvantifiera asymmetrin i samband med publikationsbias skapades med hjälp av metaforbiblioteket i R. Statistisk heterogenitet bedömdes med hjälp av I2-statistik. Resultat: Totalt inkluderades 26 studier med totalt 1183 deltagare (WB-elektromyostimulering: n = 586 och kontrollgrupp: n = 597). Medelåldern för deltagarna varierade från 20,4 till 77,4 år. Interventionerna varade i minst 4 och högst 54 veckor. Standardiserad medelskillnad var 0,36 (95 % konfidensintervall [KI]: 0,16–0,57) för muskelmassa, –0,38 (95 % KI: –0,62–0,15) för kroppsfett, 0,54 (95 % KI: 0,35–0,72) för styrka, och 0,36 (95 % KI: 0,02–0,71) för kraft med signifikanta skillnader mellan alla grupper (alla P < 0,04). I2 avslöjade låg heterogenitet av muskelmassa (15%) och kraft (0%) mellan försök och medelstor heterogenitet av kroppsfett (45%) och styrka (55%). Slutsats: Vi drog slutsatsen att WB-elektromyostimulering har betydande positiva effekter på muskelmassa, kroppsfett, styrka och kraft. Förkortningar: EEG = elektrostimuleringsövningsgrupp, CG = kontrollgrupp, CI = konfidensintervall, SMD = standardiserad medelskillnad, WB-EMS = helkroppselektromyostimulering.
Effekter av elektromyostimulering på prestationsparametrar hos sportutövande och tränade idrottare: En systematisk översikt och nätverksmetaanalys
Florian Micke, Steffen Held, Jessica Lindenthal & Lars Donath (2023)Effects of electromyostimulation on performance parameters in sportive and trained athletes: A systematic review and network meta-analysis, European Journal of Sport Science, 23:8, 1570-1580 DOI: 10.1080/17461391.2022.2107437
Kommentar
Detta är en statistiskt sett mycket sofistikerad studie där man studerat både lokal EMS träning och helkropps EMS (WB EMS) med styrka och/eller hopp och/eller sprint och/eller aerobic träning som resultatmått. Den rekommenderas därför främst att läsas i sin helhet av de som arbetar professionellt med att träna idrottskvinnor och -män. De 1 092 deltagarna som ingick i de totalt trettiosex studier som ingår i denna systematiska forskningsöversikt var idrottare och tränade individer som i allmänhet jämfördes med aktiva kontrollgrupper. Resultaten man lyfter fram är att valet av EMS-specifika faktorer (applikationsläget, valet av stimuleringsprotokoll etc.) tycks ha signifikant inverkan på effekternas storlek och bör därför övervägas noggrant hos just idrottare. Man listar de fyra huvudalternativ som finns när man tillämpar EMS. För det första är det den grundläggande distinktionen mellan EMS-applikationsläget (WB-EMS vs. lokalt, enstaka EMS). För det andra, alternativen att kombinera EMS och frivillig aktivering (samtidig, sekventiell, ingen). För det tredje valet av stimuleringsprotokoll (frekvens, pulsbredd, stimuleringsintensitet, varaktighet av stimulationståg och paus). Och för det fjärde, träningsstatusen för dem som EMS-stimulansen appliceras på (idrottare vs icke-idrottare). Sammantaget verkade EMS med relativt låg volym, hög intensitet och resultatspecifika rörelsemönster (= anpassade till den träning det gäller) vara den mest effektiva träningen. Det är här värt att minnas att det ofta är svårt att upptäcka små men ändå viktiga förändringar i prestationsparametrar hos idrottare eftersom de helt enkelt har en mer begränsad potential för att förbättra sig ytterligare.
Sammanfattning
Denna systematiska översyn och nätverksmetaanalys syftade till att utvärdera effektiviteten av olika typer av elektromyostimulering (EMS) interventioner på ett antal olika prestationsparametrar hos idrottare. Forskningen genomfördes fram till maj 2021 med hjälp av onlinedatabaserna PubMed, Web of Science, Cochrane och SPORTDiscus för studier med följande inklusionskriterier: (a) kontrollerade studier, (b) EMS-försök med minst en träningsoch/eller kontrollgrupp, (c) styrka och/eller hopp och/eller sprint och/eller aerob prestationsparameter som resultatmått (d) idrottare och tränade deltagare. Standardiserade medelskillnader (SMD) med 95 % konfidensintervall (CI) och modeller för slumpmässiga effekter beräknades. Trettiosex studier med 1 092 deltagare valdes ut och 4 olika nätverk (styrka, hopp, sprint, aerob kapacitet) skapades. Man kunde också rangordna olika träningsmetoder. De högsta effekterna för parvisa jämförelser mot referenskontrollgruppen ”aktiv kontroll”, hittades för en kombination av styrketräning med EMS och hoppträning (utfallsstyrka: 4,43 SMD [2,15; 6,70 CI]; resultathopp: 3,14 SMD [1,80; 4,49 CI]), hoppträning med elektromyostimulering för hela kroppen (WB-EMS) (resultatsprint: 1,65 SMD [0,67; 2,63 CI]) och högintensiv kroppsviktsträning med WB-EMS (aerob utfallskapacitet: [0,83 SMD) -0,49; 2,16 Cl]). Dessa fynd tyder på att valet av EMS-specifika faktorer som applikationsläget, kombinationen med frivillig aktivering och valet av stimuleringsprotokoll har en inverkan på effekternas storlek och bör därför noggrant övervägas hos idrottare. EMS med relativt låg volym, hög intensitet och resultatspecifika rörelsemönster verkade påverka träning och resultat positivt hos idrottare.